Fyra kassar

För er som inte har hört talas om KonMari så kan jag berätta att det är en trevlig, effektiv metod att få ett litet bättre liv. Det innehåller flera delar, men en del handlar om att ta varenda plagg du äger och lägga det i en stor hög. För de flesta människor i detta överprivilegierade land blir det ett berg. Sen tar man ett plagg i taget och känner efter om plagget ger en en känsla av glädje. Om man inte känner glädje ska man säga "Tack" till plagget och lägga undan det i en hög som ska ut ur hemmet. Vet inte om det definieras om man ska skänka eller om sälja också går bra.

Jag fick i alla fall ihop två stora matkassar som ska skänkas, en kasse som är ren textilåtervinning och en kasse som jag ska försöka sälja. Det vill säga det mesta tänker jag låta ett företag komma och hämta och så får de sälja det åt mig. OM det ger en enda krona till mig kommer jag rapportera det här. Jag äger nämligen inte några märkeskläder. Eller jo, om me&i räknas så har jag några sådana plagg, som jag nu ska försöka sälja själv. Och jag har precis fått mitt första bud på 1 krona!

Jag var helt slut igår kväll när jag gjort detta, men det känns mycket bra.

KonMari Käre Jesus

Såg första avsnittet av Marie Kondo på Netflix igår. Så nu ser vi det här berget i sovrummet.

Det här kommer gå jättebra. Jättejättebra.

Prepping

Har jag några läsare kvar?
I så fall, hur tänker ni om det här med prepping? Som ni vet är jag lite intresserad av detta och fick till och med en bok i julklapp. Som jag snart ska ta och läsa ordentligt.

Vi bor ju i hus och har därmed lite möjlighet att sätta av lite utrymme för grejer, som jag tycker att prepping till ganska stor del handlar om. Men hur gör man i lägenhet? Det här med vatten tycker jag är en svår nöt att knäcka. Nu har ju rekommendationerna gått från att man ska klara sig i 72 timmar till en hel vecka. För oss innebär det att vi ska ha 105 liter vatten för nödlägen. Det är mycket! Och det är bara till mat och dricka (och disk?), inte hygien och tvätt.
Hur gör ni med detta? Jag har 6 liter vatten infruset i vår extrafrys. Och 30-40 liter stående i dunkar i källaren som jag försöker komma ihåg att skifta en gång i halvåret. Så jag är halvvägs. Jag får ju bara hoppas stenhårt på att någon är hemma när strömmen går så att vi hinner fylla upp badkaret.

Konservförrådet är just nu sådär. Men ris, pasta och havregrynsgröt kan man väl leva på en vecka.

Vi var några stycken som snackade på Facebook om att ses och prata om det, jag kanske skulle ta upp den tråden.

Kavla upp ärmarna

Sitter med en kopp vitt te med mjölk och njuter av den tidiga lördagsmorgonen. Vårt hem behöver ett par riktigt engagerade husmödrar som ställer saker tillrätta dessa dagar. Någon behöver kavla upp ärmarna och plocka och städa. Jag trivs inte.
Tänker på att vi har tänkt använda lite ledig tid med dåligt väder (som idag) till att rensa lite i källaren. Men först behövs ju det här. Så när ska det andra hända?
Man behöver en plan, där är jag helt med. Men, istället för att bli sur för att planen inte kan sättas i verket pga stökigt hem på våningsplanen så tänker jag att planen behöver en för-plan.
Allt går att lösa med planering. Nej, inte allt givetvis. Men förmodligen det här. Och det här är nog så viktigt för vårt liv.

Kan annars rapportera att jag trivs på jobbet. Och så måste jag skryta med vår 14-månaders som går med stapplande steg, hon kan rörelserna till Imse vimse och I ett hus vid skogens slut. Vi borde väl lära henne teckenspråk, men å andra sidan verkar hon vara rätt på med att prata verbalt. Hon har snabbt gått från Ä daa! till Ej dååå! när man ska säga hej då. Älsk.

Mitt klämkäcka jag

Ni vill ju såklart mest läsa om när jag är som allra mest mig själv, dvs när jag är Mitt Klämkäcka Jag. Det är jag nu. Är föräldraledig med minsta och har beslutat att de två stora ska vara hemma från förskolan en dag i veckan och vi ska gå på museer. Det finns rätt många i stan och nästan alla riktar sig till barn på något sätt. Så här kommer vi!

Det har visat sig inte vara något som helst problem att ta med sig de tre på sådana utflykter. Det enda som kan krångla är när jag bestämmer mig för att vi ska ta bilen istället för att åka kommunalt. Så får man uppleva eftermiddagsrusningen på väg hem, inte så lyckat.

Idag ville sonen (4-åring) hälla upp ris i en burk. Det gick rätt så bra, men en del hamnande utanför. Han fick ta fram dammsugaren sade jag. Det var inspirerande så han dammsög kök, hall och vardagsrum. Jag har anat en outnyttjad potential i barnen och nu är den här!

Jag har också varit ute i skogen och grillat korv med barnen två gånger i år.

Ja för övrigt är jag precis som vilken nutidsmänniska som helst. Nu ska jag såsa vidare med en obokad lördag.

En liten stund

Jag har tre barn nu. Vår tredje lilla föddes till slut, i slutet av januari. Sedan dess har det varit både si och så, men nu har allt planat ut i en hektisk men väldigt fin vardag. Den lilla sover och jag dricker te och kollar lite på min favorit tv-serie och har inte så mycket på agendan för tillfället.

I morse var jag för första gången själv med dem alla tre, och skulle få iväg oss och lämna på förskolan innan 9 och göra varm matsäck till de två stora. Det gick galant. De här barnen är sådana att de kan fixa i ordning sig och komma iväg på morgnarna, i stort sett utan strul. Hur det har gått till kan jag inte svara på.

Lilla trean är en riktig prinsessa som sover nätterna igenom (för tillfället, jag inbillar mig inget) och producerade under morgonen två bajssituationer som ledde till dusch av baby. Men, vi kom ändå iväg i tid. Can't beat the feeling.

Och nu som sagt - en liten stunds Lugn & Ro.

Helg-energi

Efter förra helgens mastodontfixande vaknar jag utvilad klockan sju och är redo att ta tag i hemmet. Den 1 november. Jag är lite i det här läget - när kan jag börja med pepparkaksdeg?

Jag skulle ju kunna plocka fram adventsljusstakarna och kolla att de funkar men nu tror jag att jag tar och lugnar mig lite.

Fixarhelg

Nu var det ett tag sen. Man kan väl säga att vi är lite överhopade av vardag och jobb och ett hem som liksom behöver en massa saker.

Så i helgen har det varit fixarhelg, med besök av hela min familj. Kan inte ta åt mig äran för denna briljanta idé, som måste vara en av de bästa idéerna i världshistorien.

Jag gör en lista på allt som har fixats.

Plattsättning av en gång från grindhålet till entrétrappen, plus uppsättning av grind med grindstolpar.

Förankring av en hög byrå och fyra bokhyllor.

Montering av tre jalusier.

Montering av två skjutdörrar. Inredning av en skjutdörrsgarderob.

Inflyttning i fyra bokhyllor.

Montering av skohylla och hatthylla + upphängning av denna.

Tre vändor till tippen. Hämtning av en hel del stenplattor.

Städning av vedbod och stapling av två kubik ved.

Och så hängde vi upp fästen till två barndvarnare.

Dessutom har barnen haft en kanonhelg. Lek och bus med kusiner, långa turer till lekparkerna och sagoläsning och spela spel med mormor och kusiner.

(Jag kan ha glömt något.)

Väldigt lyckat att man fick en timme extra denna helg. Och så många timmar jag fått av min familj. Tacksam är nästan ett för litet ord.

Städat

Sitter nu ned med en kopp te efter en dag i städandets tecken. Vi ska ha hela tjocka släkten här i helgen och alla säger till en "Nej men inte behöver ni städa så mycket, ta det lugnt."
Och "Köp en tårta istället!"

Ja, fast nej. Det funkar inte så. Tro mig, på mitt mycket sunda omdöme när jag säger - jo vi behövde städa.

Och en chokladtårta formad som en trea säljs inte i de flesta butiker häromkring.

Tårtkalas och sen grill på kvällen och åtta nättgäster. Sommarkalas, det är så skoj!

Vildmarken i vårt kök

Jag trampade nyss på något väldigt klibbigt på vårt köksgolv. I sig en helt normal händelse, det händer nästan varje dag. Men när jag skulle ta bort det från foten så gick det liksom inte. Det klibbiga fastnade liksom på fingertopparna och hade otvetydigt doften av - kåda. Minsann.

Vem har placerat kåda på vårt köksgolv? Asså vem??
Vi bor inte ens i skogen.
Kan det var så att kådan bara fanns där? Att vårt plankgolv som har sextio år på nacken svettas kåda så här i ryss-värmen?
Det här bör redas ut, om man bara gitte. Annars blir det ännu en insättning på kontot Livets mysterier.

Traditionsenligt

Ja men det börjar likna en tradition. Det är vinter, jag är hemma med barnen och ska precis laga middag till dem. S är inte hemma, utan på väg ut på galej. Då blir det strömavbrott.
Jajamän!
Och jag ska göra det till en vana att anteckna det i bloggen, för track record.
Nu är strömmen tillbaka, en dryg timme varade det den här gången.

The season's upon us

Äntligen. Är det julledigt.
Ni har inte hört nåt adventstjat i denna blogg i år. Hoppas att stämningen infunnit sig ändå.
Jag vet inte vad det kan handla om. Kanske åldern?
Jag uppnådde nyss den aktningsvärda åldern 40. Och vad kan jag konstatera? Jo en lite förvånande nivå av mañana all over the place.
Fest? Jajamän med en massa gäster och städa - jaja vi tar det nån gång när det passar.
Jul, ja det löser sig.
Bygga på en våning på huset under tiden, ja det är la inga problem.

Kanske husprojektet har lagt övriga projekt på rätt stressnivå. Dvs, ingen stress alls. Och då är det ändå inte vi som bygger eller nåt. Men allt löser sig.

Men man har ju ändå lite föresatser. Så imorse när jag var framme vid tåget in till stan var jag tvungen att vända om (för det var 4 minuter tills nästa tåg skulle gå) och ge en peng till tomten som sitter och spelar White Christmas på sax utanför stationen. För det ingick i betinget innan jul. "Ho ho ho godd jyl" säger vår stations-Tomte. Snacka om stämning.

Jag har också tänkt och tänkt och tänkt att förskolepersonalen skulle få varsin cellofanpåse med hembakta julkakor av oss. Så har det inte blivit. Där rann dagarna mellan fingrarna som sand. Men - de fick en bonus på decemberlönen, inte min förtjänst men det smäller nog högre än några kakor. Vet ni vad - de kan få kakor i januari också.

Och på måndag kväll sitter jag och S med en glögg och tar en slant av min nyfådda lön och sätter in till nåt välgörande ändamål när barnen sover och granen tindrar. Det blir mys det.

Innan dess ska vi klippa håret, stapla ved, köpa julklappar (ha barnvakt), griljera skinka och göra julgodis och detta i maklig takt.

Vi hörs.

På rull

Det blir julafton hemma i år. Med S familj som gäster. Myset!
Planerande som vi är har vi ikväll rullat köttbullarna till julbordet. För det har vi inte kanske inte ork och tid med framöver när det ska läggas på våningar och fyllas jämnt och förresten är det inte långt kvar till någonting.
Ingen stress!

Vab

Vattkoppor in da house. Idag är det min tur att vabba. Efter två fullständiga haverier till nätter är det rätt skönt att softa inne med te och brasa. Idag häller regnet ned. Vi var schyssta och skjutsade de andra två till förskola och pendeltåg. Sjuklingen är just nu vid gott mod. Det är tur att han inte kan se alla sina prickar, fy fasiken alltså.

Om jag kan hålla koncentrationen nog för det så blir det nog fixa lite fotobok också.

Hösten del 2

Ja men alltså vilken höstlördag!

Idag har vi jobbat. Med tanke på husköpet och att lite grejer ska ändras i och med det, så hade vi lite fix att göra idag. Vi hade hjälp av min snälla snälla svåger som var här på middag igår och sov över och sen såg till att det hände saker och ting här.

Till exempel ska vi byta ingång till huset. Den ska flytta från norrsidan till södersidan. Bara så där! Och så får vi byta adress också. Vi har en häck runt alltihop så idag tog vi fram motorsågen och tog ned en och en halv meter, på ett helt nytt ställe, där vi ska ha ny ingång.

Det kändes rätt bra att ta tag i det. För det känns som en rätt stor grej, nästan som att bo någon annan stans. Jag är ju rätt känslig för förändringar, i alla fall behöver jag känna på dem rätt mycket, så det känns bra att börja ta små steg mot att ha ett helt nytt hem, fast vi bor kvar.

Men fy fan vilket jävla skitslitjobb det är att såga av sextio år gamla buskar och sen gräva upp resterna. Usch. Gör det inte om ni inte måste säger jag bara!

Men, som sagt, motorsåg! Det var första gången jag använde en sån. Jag kände mig som min pappa. När jag var liten sågade han med motorsåg. Jag körde också skottkärra idag, det gjorde han också när vi var små. Ibland fick vi åka skjuts i skottkärran, det får mina barn också göra. Då känner jag mig också som min pappa.

Resten av dagen har också gått som ett juhej. Det är först nu halv tio på kvällen jag kan sätta mig ner och reflektera. Dimman tätnar utanför, men här känns det kristallklart.

Det är ju allehelgona. Det har inneburit att vi vid femtiden när vi för tillfället inte gjorde något speciellt åkte iväg till närmaste begravningsplats och tände en marschall vid en random gravsten som inte hade någon lampa, för att barnen ska få lära sig denna underbart vackra tradition. Det var verkligen jättevackert där. Och vi skänkte en tanke till de som saknas på jorden och berättade för barnen om vilka släktingar vi fått säga hej då till.

Att det är röd dag innebar också att det inte gick att köpa vin, vilket vi hade tänkt göra. Så det blev till att fiska upp en flaska äkta champagne ur förrådet i stället, annars hade det inte blivit nåt. Så kan det gå.

Söndag

Den här söndagmorgonen började för min del 06, med att någon ville ha en flaska. Givet att jag somnade cirka  klockan 23 och har sovit i ett sträck sen dess, är det här en fantastisk natt och jag mår kanonbra. Jag känner det i hela kroppen, jag är pigg! Typ.

Barnen har jag satt framför Barnkanalen. Det är nog första gången de tittar på riktig tv, annars är det alltid förinspelad film. Och jag sitter här med en kopp te. Puha.

Funderade en kort sekund på om jag skulle ha dåligt samvete för att jag använder tv och media som barnvakt/förströelse till barnen när jag själv vill ha lugn och ro. Men, det orkade jag inte.

Kåldolmar

Nu kör terminen igång. Och jag kan rapportera om lite otroligt god vardagsglädje, nämligen kåldolmar. Jag har aldrig lagat dem själv och har inte ätit sedan jag var barn, men gud vad glömt och gott det är!Man kan köpa färdiga,ostekta och göra sin egen goda sås. Gör det vet jag! Det är ganska fantastiskt. Vi lär laga helt egna också snart.
Ja, det var bara det.

På riktigt

Man tror knappt det är sant. Idag någonstans mitt i eftermiddagsbestyren blev det strömavbrott.

Strömavbrott. Har vi hört det förut?

En timme varade det. Den här gången.

12/12 -12

Siffermystiker måste ju ha lite jobbigt idag. När de inser att den här dagen är som vilken annan jävla dag som helst. Speciellt ögonblicket 12:12 tycker jag smög sig oväntat tyst förbi. Tror inte det hände ett skit just då, jag surfade på facebook i mobilen. Kan man göra nåt mer innehållslöst?

Ja givetvis, men idag är jag deppig på riktigt. Det känns i hela kroppen. Alltså, inte på det där konkreta viset att något är fel, men en underliggande känsla av att allt är fel.

Som tur är är jag erfaren och förnuftig och vet med mig vad det är som gäller. I mitt lilla liv är allting precis som det ska (minus en viss magbacill) och ute i stora världen är nog väldigt mycket åt helvete, men det påverkar inte mig direkt just idag.

Jag är faktiskt sjuk, så är det ju. Men jag biter ihop såklart. Och jobbar med känslan av att allt vore lite bättre om jag bara fixade ett eller annat. Typ städade och plockade eller så. Nej, idag ska jag ta det lugnt och hitta nöjdheten i något annat.

Tjohej

Idag får det gärna låta bli att bli strömavbrott. Men å andra sidan är jag snart klar med tvättandet. Båda barnen kräktes i morse. Jag är gräsänka eftersom S är bortrest i jobbet och kommer hem imorgon kväll.

Jag har kört fyra maskiner 60-graderstvätt idag. Kuddar och sånt som inte direkt drabbats fryser ute på balkongen. Visst är det vettigt eller? Det kändes så.

Jag ger barnen som trots allt visat sig vara lite hungriga lite att äta en gång i halvtimmen. Hittills går det bra. Klockan är halv ett och det känns som att det redan börjar mörkna. Men jag är nog faktiskt glad för just nu kan jag med säkerhet säga att jag inte är illamående. Jag dricker kaffe och nästa matintag kommer bli lussekatt, för mig och dottern.

Annars väntar vi på att vattkoppor ska bryta ut lagom till jul och ställa alla planer på ända. En sak i taget.

En liten lista över allt som är tacksamt:
ha en tvättmaskin som inte är sönder
ha värme
det är inte strömavbrott
S kommer hem imorgon och hon är världens bästa
barnen är rätt glada ändå
"Det åna sej"
"Det gåjöver"

(De två sista citat från dottern efter att hon kräkts ned hela dubbelsängen, lilla älsklingen.)