Kavla upp ärmarna

Sitter med en kopp vitt te med mjölk och njuter av den tidiga lördagsmorgonen. Vårt hem behöver ett par riktigt engagerade husmödrar som ställer saker tillrätta dessa dagar. Någon behöver kavla upp ärmarna och plocka och städa. Jag trivs inte.
Tänker på att vi har tänkt använda lite ledig tid med dåligt väder (som idag) till att rensa lite i källaren. Men först behövs ju det här. Så när ska det andra hända?
Man behöver en plan, där är jag helt med. Men, istället för att bli sur för att planen inte kan sättas i verket pga stökigt hem på våningsplanen så tänker jag att planen behöver en för-plan.
Allt går att lösa med planering. Nej, inte allt givetvis. Men förmodligen det här. Och det här är nog så viktigt för vårt liv.

Kan annars rapportera att jag trivs på jobbet. Och så måste jag skryta med vår 14-månaders som går med stapplande steg, hon kan rörelserna till Imse vimse och I ett hus vid skogens slut. Vi borde väl lära henne teckenspråk, men å andra sidan verkar hon vara rätt på med att prata verbalt. Hon har snabbt gått från Ä daa! till Ej dååå! när man ska säga hej då. Älsk.

Ett år

Visst är det hemskt att jag bloggar så lite. Men nu är det som det är, bäst att se framåt.

Kan berätta att vår yngsta fyller ett år idag. Ett år! Det har varit ett helt underbart år. Lite struligt, men mest väldigt skönt och härligt.

Och nu är det snart vår och sommar. Tiden går väldigt fort.

Mitt klämkäcka jag

Ni vill ju såklart mest läsa om när jag är som allra mest mig själv, dvs när jag är Mitt Klämkäcka Jag. Det är jag nu. Är föräldraledig med minsta och har beslutat att de två stora ska vara hemma från förskolan en dag i veckan och vi ska gå på museer. Det finns rätt många i stan och nästan alla riktar sig till barn på något sätt. Så här kommer vi!

Det har visat sig inte vara något som helst problem att ta med sig de tre på sådana utflykter. Det enda som kan krångla är när jag bestämmer mig för att vi ska ta bilen istället för att åka kommunalt. Så får man uppleva eftermiddagsrusningen på väg hem, inte så lyckat.

Idag ville sonen (4-åring) hälla upp ris i en burk. Det gick rätt så bra, men en del hamnande utanför. Han fick ta fram dammsugaren sade jag. Det var inspirerande så han dammsög kök, hall och vardagsrum. Jag har anat en outnyttjad potential i barnen och nu är den här!

Jag har också varit ute i skogen och grillat korv med barnen två gånger i år.

Ja för övrigt är jag precis som vilken nutidsmänniska som helst. Nu ska jag såsa vidare med en obokad lördag.

En liten stund

Jag har tre barn nu. Vår tredje lilla föddes till slut, i slutet av januari. Sedan dess har det varit både si och så, men nu har allt planat ut i en hektisk men väldigt fin vardag. Den lilla sover och jag dricker te och kollar lite på min favorit tv-serie och har inte så mycket på agendan för tillfället.

I morse var jag för första gången själv med dem alla tre, och skulle få iväg oss och lämna på förskolan innan 9 och göra varm matsäck till de två stora. Det gick galant. De här barnen är sådana att de kan fixa i ordning sig och komma iväg på morgnarna, i stort sett utan strul. Hur det har gått till kan jag inte svara på.

Lilla trean är en riktig prinsessa som sover nätterna igenom (för tillfället, jag inbillar mig inget) och producerade under morgonen två bajssituationer som ledde till dusch av baby. Men, vi kom ändå iväg i tid. Can't beat the feeling.

Och nu som sagt - en liten stunds Lugn & Ro.

Helg

Svinaktigt tidigt, nämligen 07.15 skulle barnen avlevereras omklädda och glada på förskolan för årets luciatåg. Igår provade vi stassarna. Jag har bullat upp med variation, man kan välja att vara lucia, tärna (ej alls marknadsfört i och för sig), tomte eller pepparkaka. Jag har till och med en stjärngossehatt och stjärna men den har jag inte plockat fram.

Igår kväll fick vi fram en helt bedårande pepparkaksgubbe här och en lika bedårande lucia. Fan tro't tänkte jag nog, men entusiasmen hos barnen var där, så man vet ju aldrig.

I morse blev det två tomtar av det hela. Säkert, invant och tryggt. Och lika fint det.

Jag bjöd mitt gäng på lussekatter på jobbet eftersom jag är tf gruppchef den här veckan. På jobbet har det annars varit fart och fläkt ett tag och så även idag och ännu mer. Konflikt och gap och skrik. I ett möte jag inte var inblandad i, men märkte av. Helt galet. Jag förstår inte riktigt hur det kunde spåra ur så. Usch och fy vad jobbigt - för dem!

Nu är det helg. Och det är tur, för nu orkar jag inte mer vecka. Imorgon lite kalas och söndag lugn och ro. Och på måndag - ledigt.
Underbart.

Nån mer som är lite trött?

Ni kanske undrar vad jag har för mig? Jo jag jobbar och harvar på och är för övrigt jävligt trött. Fem arbetsdagar kvar. Sen ledigt. Länge.
Mellan denna punkt i tillvaron och när ledigheten inträder ligger bara lite kalasande, städande, födelsedagande, julklappshandlande, knäckkokande, pepparkaksbak och skicka några julkort.

Det är lugnt.

Helg-energi

Efter förra helgens mastodontfixande vaknar jag utvilad klockan sju och är redo att ta tag i hemmet. Den 1 november. Jag är lite i det här läget - när kan jag börja med pepparkaksdeg?

Jag skulle ju kunna plocka fram adventsljusstakarna och kolla att de funkar men nu tror jag att jag tar och lugnar mig lite.

Plocka!

Idag är första dagen på familjens nya dagliga rutin. Att plocka! Tillsammans!
Efter middagen innan toalettbestyr och pyjamaspåklädning ska vi plocka och göra fint på nedervåningen tillsammans alla fyra. Bra idé va!

Första kvällen gick riktigt bra. Nu grundlägger vi en livslång vana för de små, tänker jag. Det goda, energifyllda, plockade livet!

Hej å hå

I måndags hade jag glömt att sätta på alarmet som ska väcka mig på morgonen, efter att han stängt av det inför midsommarafton. Tjohej, det var också en start på den dagen och veckan.

I natt sov jag effektivt i hela fyra timmar. Somnade vid midnatt, vid fyra hade vi en sängvätning som skulle duschas och säng skulle avbäddas. Efter det var det svårt att komma till ro. Barnet kämpade, men somnade aldrig om och knappt jag heller. Någon gång efter fem fick hen ta surfplattan och titta på en film i myshörnan. För mammornas sömns skull, men det ville sig inte riktigt.

Två dagar jobb kvar. Sen är det sex veckors semester. Men två morgonuppstigningar kvar känns som två dåliga skämt.

Traditionsenligt

Ja men det börjar likna en tradition. Det är vinter, jag är hemma med barnen och ska precis laga middag till dem. S är inte hemma, utan på väg ut på galej. Då blir det strömavbrott.
Jajamän!
Och jag ska göra det till en vana att anteckna det i bloggen, för track record.
Nu är strömmen tillbaka, en dryg timme varade det den här gången.

Less

Just nu känns det motigt och trist.
Mycket beroende på lönesamtal på jobbet som inte var någon humörhöjare direkt. Tyvärr handlar det givetvis inte bara om kronor och ören, det gör det ju liksom sällan, även om det är en stor del när det gäller lön.
Utan om att känna sig uppskattad.

Vill faktiskt mest tänka på nåt annat. Nåt kul och avslappnande. Ikväll är jag gräsänka och ska köra mitt gamla vanliga gräsänke-race. Vilket nu förtiden innebär skräptv i form av Unga mödrar Danmark. I sängen. Suck, vad skönt.

Hösten (jag kommer aldrig sluta blogga)

Är ensam hemma (med barnen) ikväll. Gör det bästa jag vet - dricker te, har en brasa, pillar lite med en fotobok och slötittar lite på Unga danska mödrar - som jag brukar när jag är gräsänka. Ganska underbart.

Bloggar inte så mycket för jag är trött, har mycket annat att göra. Allt är ganska bra, vardagen rullar och snurrar verkligen och vi är ofta ganska trötta. För vi råkar sova för lite, pga föräldraskap.

Men det här är hösten när vi har köpt ett halvt hus, som ska placeras ovanpå vårt befintliga. Och jag fyller 40. Tja, det är sånt vi pysslar med här.

Hoppas allt är bra med er där ute.

Så där ja!

Efter att ha brutit ihop, retirerat, omgrupperat, planerat och konsoliderat är jag nu på banan igen och kan rapportera att det går bra.

Planen går ut på att köra på med vardagsliv som vanligt och inte äta socker - den bästa quickfix för trötthet som finns. För sova, det får man som vi alla vet göra när man blir pensionär.

Samt att ta ett rejält strypgrepp på slösurfandet. Say no more.

Kåldolmar

Nu kör terminen igång. Och jag kan rapportera om lite otroligt god vardagsglädje, nämligen kåldolmar. Jag har aldrig lagat dem själv och har inte ätit sedan jag var barn, men gud vad glömt och gott det är!Man kan köpa färdiga,ostekta och göra sin egen goda sås. Gör det vet jag! Det är ganska fantastiskt. Vi lär laga helt egna också snart.
Ja, det var bara det.

På riktigt

Man tror knappt det är sant. Idag någonstans mitt i eftermiddagsbestyren blev det strömavbrott.

Strömavbrott. Har vi hört det förut?

En timme varade det. Den här gången.

Typiskt?

S har hittills haft några bra förskolelämningar av nybörjaren och hans storasyster. Idag var det min tur. Vad tror ni händer? Just det - panikgråt och "Maaaaammmma!". Från båda två. Suck och stön.

Nytt

Jag jobbar. Det är jättekul.
Vår stora lille kille börjar förskolan idag. Ah, mammahjärtat.
Så spännande tider.

Maten, här har jag nog bara börjat också

Jag har inte planer på att bli vegetarian. Men jag är inte helt säker på att det är rätt rent moraliskt att äta kött.

När man börjar vrida och vända på frågan - som för mig framförallt handlar om hur mat produceras, dvs hur behandlas djuren vi äter - tycker jag att man landar i Vad är ett djur rent existensiellt? och Vad är ett djur värt?

Existensiella frågor alltså.

Här kan man lyssna på en intervju med Per Jensen som är professor inom djurbeteende. 4:30 minuter in i intervjun får man en snabbguide i vad man ska göra, beroende på vilken nivå man har på sitt engagemang, men fortfarande är köttätare. Det måste alla som läser bloggen göra. Är det för jobbigt för er kan jag tänka mig att skriva ut det här.

Ja ja jag gör väl det då.

Nivå 1. Köp svenskt kött.

Nivå 2. Köp kravmärkt kött.

Nivå 3. Hitta din lokala djuruppfödare som slaktar småskaligt och har kontroll på allting från början till slut.

Klimatet, jag har bara börjat

Sedan en tid har jag börjat ta in det här med klimathotet. Fråga mig inte varför, det vet jag inte. I normala fall orkar jag inte. Men av någon anledning har jag börjat läsa lite, tidningsartiklar och bloggar och tro mig det är inte kul. Alls.

Jag har vetat om att klimatet håller på att gå åt helvete sen jag gick i mellanstadiet. Fram tills nu har jag tagit till mig av nyhetsflödet fragmentariskt (som de flesta andra antar jag) och byggt upp en personlig syn på hur saker och ting fungerar, det som i dagligt tal kallas "tro".

Och det här fungerade bra fram tills för någon månad sen. Nu är det ganska dålig stämning (inom mig). Och som en händelse har Världsbanken kommit med en klimatrapport och den är inte positiv.

Min korta sammanfattning av läget är så här: om inte något väldigt drastiskt görs väldigt snabbt kommer jordklotets temperatur att stiga snabbt. Vilket kommer leda till en rad saker, som antagligen inte kommer drabba den här bloggens läsare på direkten, det är inte vi som kommer stryka med, men som ändå blir väldigt dåligt framförallt i stora delar av världen där det surprise surprise bor en massa fattiga människor.

Det kommer också leda till att tundran tinar och då frigörs metangas (?) som på ett bräde kommer öka på växthuseffekten 700 gånger. Och då kommer saker givetvis hända mycket snabbare. Vet inte om någon har räknat på vad det skulle innebära, men det kommer märkas även här kan man nog lita på. Vid det här laget hoppas man ju att man själv är död och begraven.

Jag hörde DNs vetenskapsjournalist Karin Bojs säga att hon tyckte det läskigaste var att uppvärmingen leder till surare hav, vilket leder till mer kolsyra i haven, vilket leder till att mikroorganismer slås ut. Och de är basen för hela ekosystemet tydligen. Det tyckte hon var läskigt. Varför vet jag inte, för det preciserades inte. Men vad jag vet ska ekosystem inte rubbas, speciellt inte de som rör hela jordklotet. Verkar inte stabilt.

Det är mycket jag inte gillar med det här, mest alla frågetecken. Då är det bättre med mayakalendern, som anger ett exakt datum när världen kommer gå under, punkt slut.

Jag vet att det finns tekniska lösningar för att göra en omställning av samhället men jag vet också att det politiska ledarskapet, speciellt globalt, inte finns. Det finns väl knappt nationellt? Där ligger vi i Sverige väl ändå ganska långt fram och hey... Lena Ek känns inte som någon sueprhero.

Det enda som finns som jag ser det, är personliga ställningstaganden. Klimatsmarta individer i vardagen. Privatmoral. Men jag är lite brydd över hur jag ska ställa mig till detta när Kina startar ett nytt kolkraftverk i veckan.

Så som det är nu så tror jag faktiskt inte på att klimatförändringarna kommer stoppas. Inte med de förutsättningar som finns för handen idag. Jag tror mer på att vi får förbereda på nåt scenario som inte är särskilt kul och som inte är lätt att förutspå.

För ett år sen hade jag sagt att jag tycker att det är politikens uppgift att tillhandahålla en lösning. Idag tycker jag det är tydligt att så kommer det inte att bli. Jag kommer försöka hantera det här att jag inte bara stänger av längre. Jag vet inte tillräckligt än, men sen kommer jag definitivt väga samman allt till en plan.

Är jag för pessimistisk? Vad tänker andra om sånt här?

12/12 -12

Siffermystiker måste ju ha lite jobbigt idag. När de inser att den här dagen är som vilken annan jävla dag som helst. Speciellt ögonblicket 12:12 tycker jag smög sig oväntat tyst förbi. Tror inte det hände ett skit just då, jag surfade på facebook i mobilen. Kan man göra nåt mer innehållslöst?

Ja givetvis, men idag är jag deppig på riktigt. Det känns i hela kroppen. Alltså, inte på det där konkreta viset att något är fel, men en underliggande känsla av att allt är fel.

Som tur är är jag erfaren och förnuftig och vet med mig vad det är som gäller. I mitt lilla liv är allting precis som det ska (minus en viss magbacill) och ute i stora världen är nog väldigt mycket åt helvete, men det påverkar inte mig direkt just idag.

Jag är faktiskt sjuk, så är det ju. Men jag biter ihop såklart. Och jobbar med känslan av att allt vore lite bättre om jag bara fixade ett eller annat. Typ städade och plockade eller så. Nej, idag ska jag ta det lugnt och hitta nöjdheten i något annat.