Blåst

Jag hade hittat varsin burk till de två stora barnen i en affär, men motiv på locket. En med Frost och en med Star Wars, som jag inte kunde motstå att köpa (se tidigare inlägg om Genusmedvetet föräldraskap). Idag fick de dem som en tidig påskpresent.

Sonen och jag satt i köket och han var glad för burken. Som från ingenstans (SÅÅÅ TYPISKT MAMMOR) kom jag på att hans naglar är för långa.

"Jag måste klippa dina naglar sen" sa jag.

Han höll upp sitt lock.

"Darth Vader säger nej."

Jo, sa jag. Nej, sa Vader.

Locket hölls upp framför ansiktet.

"Nu är det så här Darth Vader" sa jag, "Min son ska ..."

Här avbröts jag av ett gapskratt.

"Mamma, du pratar med ett lock!"

Sommarminne: Mer genus eller nåt

Från en dag i somras. Jag försökte få en lugn stund med Sommar i P1 på förmiddagen. Det gick rätt bra. Jag valde zombieöverlevarprogrammet. När sonen, som snart är 4 år, hörde ordet "zombie" reagerade han direkt och kom fram till datorn. I sina blåmålade tånaglar och lila nattlinne som når ned till fotknölarna "Vem var det som sa zombie? Varför? Vad är det?"

Jag visade honom sommarprataren och sa att jag trodde nog att han skulle gilla zombies. "Nej" sade han med sin lilla gulliga fyraåringsröst, "jag gillar bara krig." Och kom för hundraelfte gången in på att han önskar sig transformers.

Men du har ju redan tre!

Ja men han vill ha fler, framför allt en pansarvagns-transformer.

Jag är fascinerad.

Plats för skratt?

S kollar på Lyxfällan, ett avsnitt från Schlätta, där jag kommer ifrån.

"Skulle du älska mig om jag pratade så där bonnigt?" frågar jag som är en person man inte hör var jag kommer ifrån efter 20 år i Stockholm.

"Det är klart!" utbrister S och tillägger "Ibland gör du ju det."

Meh.

Man måste gilla ...

... att twitter har både det ena och det andra att erbjuda.

Rubrik saknas

Ja rubrik sakans för nu vet jag varken ut eller in. Sitter i godan ro och slösurfar lite, vilket oftast är helt meningslöst men ikväll har mänskligheten överträffat sig själv på sitt eget lilla underhållande sätt.

Läs först om Lisa som i själva verket är dotter till Elvis.

Läs sen de andra blogginläggen om denna artikel, jag menar mer specifikt den här Be för ...

I rest my case.

Nä om man skulle blogga lite om genus?

Nej.
Inte jag, men sonja, hej sonja, gå dit och ta del! Det gjorde jag och det gjorde min redan utmärkta dag ännu bättre.

Har inget speciellt att rapportera själv, är sedvanligt nöjd med mig själv och allt annat närstående. Och lite förkyld, vilket kan härledas till kyla och minus på sömnflexen.

Men ska jag inte säga nåt om genus då när jag ändå håller på? Vetinte. Håller på att experimentera här lite med att uppfostra en dotter och en son. Vi får la se. Jag är inte på barrikaderna och använder pronomenet hen, eller en istället för man, vilket jag noterat är en trend på facebook.

Av pur stelbenthet tycker jag att allt fint som jämställdhet och genustänk ska kunna implementeras ändå.

Jag kan ha helt fel i det. Däremot anser jag att man kan köpa könsneutrala kläder till 2-åringar i de vanliga klädaffärerna, det gör i alla fall vi. Utan att gnälla alls. Jag tycker det funkar bra, men det är möjligt att vi köper våra kläder på den s k pojkavdelningen.

Man måste liksom inte riva runt i hyllkilometrarna med Hello Kitty-shit för att leta efter nåt könsneutralt. Man kan bara passera dem.

Men va fan jag skulle ju inte blogga.

Livet på facebook - sex till liknande händelser

Så här går tongångarna på facebook:

En liten fråga bara, var kommer barn tre och fyra in?

Tror det finns två vägar att gå - sprit eller skvaller.

Har inte ord för hur mycket jag hatar möss. Vad är poängen liksom?

Grattis! Scheissebra!

Som tur är går det att åtgärda.

Gôtt! Bra jobbat, alltid skönt när det flyter på!

Och i verkliga livet: Ja visst är det skönt när det flyter på. I går kväll, efter en besökskavalkad, med fyra vuxna och tre barn, i vårt alltid renstädade hem, fick lille minstingen spel. Eller jävligt ont i magen. Han skrek och skrek hjärtskärnade i en timme. Sen gick det över. Denna gång fick jag vara den som tröstade och S tittade på. Det är alltid bättre att vara den som får göra. Fy fan vad hemskt det var. Men efter att vi hämtat oss alla tre bestämde vi att vi inte tror att detta är början till kolik. Tiden får utvisa. Mirakulöst nog sov storasyster sig igen om detta.

Igår motade jag också effektivt Jehovas vittnen (som hade korsat tomtgränsen och var på väg in geonomgrinden, objudna) med att sodomiter ska de bara hålla sig undan, här finns inga själar att rädda eller profitera på. Orden föll inte riktigt så, men jag kan säga att vinken gick hem.

Ja och så hade vi anticimex här i måndags. Orkar inte utveckla det, men det är inte bra, så mycket kan jag säga.

Måste Bara va lite Irriterad på Fula DN

Om man tar bloggen och skakar och låter allt falla ut i frekvensordning, så blir det så här. Detta gör man på wordle.net. Sitter här nu och snabbstuderar min (blogg-)personlighet. Yaya.

En dag som denna

I natt sov jag typ två och en halv minut. Lite upphackat. Känns det som. Och det kan verkligen inte skyllas på någon annan än mig själv till mer än ca 35-40%. Men nu skiner solen och ett visst gnäll som hördes nära mig under förmiddagen verkar ha upphört! Så nu jävlar är det carpe diem igen.

Vad passar bättre en nära döden upplevelse-dag som denna än att skaffa livförsäkring? Sagt och gjort. Jag plitade in lite uppgifter på nån sajt och blev strax uppringd av en hurtig försäkringssäljare. Han kom fram till att Bla bla-nånting var det bästa bolaget för mig. Jaha varför är det bäst då? Ja för det första var det det billigaste alternativet för mig, för det andra är det den enda försäkring där självmord ingår! berättade han med entusiastisk stämma. "Inte för att jag alls rekommenderar det." Fan vad bra, den tar vi. Dessutom var detta bolag det enda som gjorde prisskillnad på män och kvinnor. När jag berättade att jag skulle försäkra både mig och min fru ja då var ju det här ett solklart alternativ för oss, tyckte han.

Jag kunde bara hålla med.

Tillsvidare går livet vidare och jag går vidare med en promenad.

Livsnjutarskola - en till

Jag dundrar på med en till. Den här dagen har börjat bra som ni förstår! Men obs obs! - endast för den lättroade! Syster skrev nåt i sin statusrad om en gammal granne som blivit fotbollskommentator. Ut och googla igen såklart. Och hamnade på flashback. Ja herrejävlar vad kul det kan vara där. Flashack är ju både himmel och helvete, där man kan få reda på mycket som både är sant och falskt och där äckliga grejer som p*d*filer håller till i hörnen. Men folk uttrycker sina underhållande åsikter väldigt tydligt där. Exempel (man vet inte om folk är allvarliga ibland men kul är det ändå):

"Speciellt snygg är hon inte och hon är ju så fruktansvärt usel! Även om jag hade uppskattat hennes utseende så hade jag inte gillat henne. VM spelas vart fjärde år och det är fan heligt för mig - då får inte en inkvoterad attention whore förstöra kalaset.. "

Fotbolls-VM mina vänner! Ord och inga visor.

Livsnjutarskola för den lättroade

Livsnjutarskolan hos Ninne är så bra. Men den riktar sig inte riktigt till folk i min ålder. Själv har jag en massa bra tips, så jag smyger ut lite livsnjutarskola här i bloggen också. Mitt första tips är Google översätt. Det blir så roligt! En kompis på facebook hade en statusrad på spanska som jag var tvungen att översätta nyfiken som jag är. Det var nåt om tortilla. Plus några kommentarer.

"una tortilla que te cagas, mujer" jajaja :P betyder "En omelett jävla kvinna" jajaja

Sen kan man få detta uppläst också. Så är den dagen gjord!