Ett nummer till Sverige

Svenska turistföreningen har ordnat så att vem som helst i hela världen kan ringa ett nummer oh få prata med en svensk. Som svensk kan man anmäla sig till detta och det gjorde jag idag. Efter att barnen somnat slog jag på att jag var tillgänglig och så ringe en kille från Brasilien som hade lite frågor om Sverige. Han undrade bland annat om jag känner Zlatan. Men nej, tyvärr.

Det var en kul grej tycker jag.

Här kan man gå med.

6 juni

Vi är inte typerna som hänger på stan och viftar med flaggor och försöker få träffa kungen en dag som denna. Och ingen annan dag heller. Hittills har nationaldagsledigheten inneburit en väldigt välbehövlig chans att få städa.  Och det tycker jag är en fin sak att göra på Sveriges nationaldag. Men i år hade vi lite andra pretentioner, i form av önskemål från äldsta barnet. Hon vill gärna åka buss. Eftersom hon tycker bussar verkar spännande.

Och tåg, det vill hon också åka. Och båt. Och flygplan. Och vad gör man inte för att göra de små glada och lyckliga? Vi fick ihop allt utom flygplan idag. Eftersom tunnelbana räknas som tåg och är minst lika spännande som buss. Turen gick till Djurgården och blev mycket uppskattad. Vi vuxna tyckte också det var kul och fick en finlunch ihop när barnen sov. Men nu är vi helt slut.

Piasavakvast

Idag när vi var i trädgården bråkade mina barn om en piasavakvast. (Förståeligt, för den är mycket fin, i barnstorlek.) Jag kan bara känna att det är underbart. Att jag har två barn, som är stora nog att bråka lite om leksaker. Ettan fick denna kvast av oss i tvåårspresent. Lillebror Tvåan blev väldigt sugen på den, men fick såklart inte låna. Och blev skitsur.

Ja, det här var väl typ en av de första gångerna det hände. Av miljarder. Den här gången gjorde det mig bara lycklig.

Take off

Snart händer det en hel del. Jag tonar håret. Det kan vara färg, men ska vara toning.

Har varit med om möhippa. Min egen. Ganska storslaget för mig. Jag har många vänner visade det sig. 13 tjejer dök upp sammanlagt. Det är ju rikedom. Och jag är så glad för det.

Jag borde blogga om så mycket. Men nu ägnar jag mig åt att inte bli stressad och nervös. Det går jättebra.

Nu jävlar

I går var en hår- och sminktjej hemma hos oss. En gla´värmlandstös som flytt småstaden för storstan. Hon verkade gilla harmonin i vårt (välstädade) hem. Det gör jag med.

Jag har semester och latar mig och är effektiv samtidigt. Bakar, shoppar och gör listor. Trots att jag "bara" är kvar hemma har jag kunnat koppla av arbetslivet nåt helt enormt. Det krävs så lite. Skönt att vara sån.

Det börjar närma sig för oss ...

Gôtt

En av många, många uppsidor med nya jobbet (vik fram till årssiftet, måste påminna mig om det ibland så att jag inte blir för ledsen om det skulle vara allt det blir) är att jag har en hemdator. En sån som man lätt har med sig i sängen. Vilken trevlig bonus, för mig som annars sitter vid en stationär. Jag gillar stationär annars, men det är svårt att blogga i sängen.

Så nu kan man läsa bloggar, dricka te och läsa nyheter och roa sig, utan att behöva lämna bingen! Det är livskvalitet.

Jag börjar känna mig förkyld. Det är konstigt och inte så lägligt eftersom det ska bli supervarmt i dag med och då måste man bada. Men eftersom jag är vuxen finns det ingen som kan förbjuda mig att bada trots eventuell förkylning. Bada is the shit.

Igår var jag gräsänka eftersom sambon var ute på nån slags möhippa. Jag hade som plan att ringa runt till några kompisar och tjôta lite i telefon. Men då blev jag istället inbjuden till den första vännen jag ringde. Så då drog jag dit, förvånad över hur spontan man ändå kan vara trots att jag bor i storstan och är typ medelålders. Spontana visiter ger sommarkänsla på nåt sätt.

Har bokat flyg till New York. Honeyweeek. Livet leker, det måste jag nog säga.

Lycka

Måndag, det är sommar på gång och jag har en effektiv Midsommarhelg bakom mig. Har längtat lite till landet, varit lite orolig, haft jäkligt mysigt. Idag vaknar jag upp och inser att det snart är semester - YEAH! Och idag är jag lycklig.

Börjar min första jour ikväll. Spännigt.

Aningens självcentrerad?

Koma. Lyckas ta mig till jobbet och börjar scanna omvärlden. Kronprinsessan ska tydligen förlova sig. Tanken har dykt upp förut - tänk om hon väljer samma dag som oss, att gifta sig alltså? Vi ska också gifta oss i Stockholm, inne i stan. Det kommer bli kaos.

Nu ska ni få höra

Jo vi har varit utan telefon i typ två veckor nu. Sen förra snöovädret, typ. Tröttsamt. Vi har felanmält oss gula och blå, på både längden och tvären, men telebolaget har haft vissa besvär med att få till det på ett bra sätt.

Man får prata med en dator nuförtiden när man ringer och felanmäler, som ber en förklara sitt ärende närmare. Och så påstår den att felet nu är anmält och att man kommer få ett sms när det är klart och lite andra smålögner som dator-bitchen såklart hela tiden kommer undan med.

Imorse vid 09.30-rycket stod jag och S i godan ro i köket och kapade hyllplan med sticksåg. En helt vanlig söndagmorgon, inga konstigheter. Då knackar det plötsligt på fönstret. Utanför står en karl.

Det visade sig vara en teknikerkille som skulle kolla vår telefonledning. Han kastade sig först ned under mitt skrivbord, sen klättrade han upp i en stolpe utanför tomten, sen skulle han upp på vinden, genom en lucka i taket i vår hall.

Vi stod som levande frågetecken över detta oväntade besök. Men, tror ni inte han fixade det! Jorå, ledningen var av nånstans uppe vid taknocken (den har ca 60 år på nacken så vaddå liksom) och han skarvade ihop den.

Nåt kaffe ville han inte ha, "men tack ändå!"

Jag är med

Sådär, då var det fredag. Mycket bra.

Brorsan är i Amseterdam och syrran åker till Prag. Kul!

Själv ska jag bara ut på stan, men det är nu inte så bara. Ikväll ska jag träffa ngåra fd kollegor som jag inte träffat på flera år, det ska bli jädrans kul. Och imorgon är det bloggträff, det är spännande på en skala som inte ens har använts. Förunderligt spännande. Jag skulle nog kunna definiera ut mig och känna mig utanför, men varför det egentligen? Det är dags att jag börjar definiera mig innanför. Att jag också är en del av saker och ting, av livet, precis som de andra.

Det har för mig varit både tråkigt, ensamt men också viktigt att vara annorlunda. Jag har alltid känt mig annorlunda och att jag inte riktigt hör ihop med andra, alls. Det har faktiskt rullat på så hela livet utan att jag omprövat det, men nu ska jag göra det. Jag ska se mig själv som med och en del av i fortsättningen och inte mentalt skilja ut mig hela tiden. Jag är också med, så det så.