Marching for Sudden (länk)

Idag stiger vi upp allihop. Biter ihop om så behövs. Och så går vi ut i livet, kanske mest för att vi måste. Jag går upp och ut också för att bara gå, leva och fortsätta tro på att en dag kommer allt ha ordnat sig. Ett lyckligt slut. Jag står och går idag för att jag tror på det.

PS. Själv har jag allt jag kunnat önska mig. Nu lever jag med oro. För att nåt dumt ska hända. Mänskligt, men jobbigt. Om än på ett annat sätt än när det går åt helvete.

What else is fucking new?

Jaha. Är man inte arg, så är man upprörd, så är man jävligt ledsen. Över förkrossande dåliga nyheter runt omkring. Vill ta allihop jag tänker på i famnen och krama dem och sen ska allt bli bra igen.

Kan inte allt bara få vara enkelt, bra och gå som på räls? Är det verkligen för mycket begärt? Man blir ju nervös av allt som kan gå på sned i världen och livet. Som om det inte var nog med Japan, Libyen, resten av arabvärlden och så alla idioter på det.

Ta hand om er allihop. Fan asså.

Juholt

Jag tänkte att jag skulle försöka hänga med lite och lyssnade lite på Juholts linjetal. Det han höll på kongressen när han valdes till S-ledare, som har fått ett rykte om sig att ha varit himla bra. På fb har S-vänner rapporterat om inspirerade känslor.

Han öppnar starkt med att gå direkt på - kultur. You had me at hello, kan man säga. För någon som definitivt aspirerar på statsministerposten att starta sitt första viktiga tal med att sätta kängan stadigt i kulturen som avstamp, det leder vidare till konstens roll, som "tar oss i handen och leder oss ut", för att se vilka vi är, förstå vilka de andra är. Demokrati. Bibliotek. Vilket samhälle vi vill ha. Det leder vidare till något jag gärna vill höra.

Så här har Juholt programförklarat sig själv i en tidig intervju när han blev nominerad: "Här är jag, en Åsa-Nisse, en bondlurk, en som bara kan lyssna på Elvis och har mustasch. Men en dag kommer ni att hitta det andra i mig."

Många vita, straighta, medelklassmän med makt nöjer sig med att se sig själva och framförallt nöjer sig med att andra ser dem som vita straighta medleklassmän med makt. Intresset för att bredda bilden är enligt min mening noll, eller mindre, hos dem själva. Oftast saknar de också en medvetenhet om bilden av dem. Rätta mig om jag har fel.

Det är annorlunda och upplyftande med en som vet att det finns mer. Fler människor borde säga så om sig själva. Till sig själva. En dag kommer du hitta det andra i dig.

Syskon

Jag har haft en jättebra helg. Spontanfika hos kompisar på andra sidan stan. Middag hos andra lite nya kompisar på lördagkvällen, jättetrevligt. Idag intervju på en föräldrakooperativ förskola. Och årets andra löprunda.

Middag på det lokala Kinakrogen, asiatisk buffé med sån där mongolisk bbq, där man bygger sin måltid själv. Rätt billig och god lyx.

Men det som gjorde mig riktigt varm i hjärtat (förutom att vara med min fina lilla familj) var grupp-skype med mina syskon. Det vill jag göra om ofta. Den inre kretsen, som ger styrka och skratt.

Ikväll

Jag är gräsänka ikväll, S är ute med jobbet. Jag har myst med barnet i köket och äntligen kände hon för att sova för någon timme sen. Det borde jag med nu, men jag är ledig imorgon så det är ingen panik.

Jag dricker te och funderar lite på livet som vanligt. Hur bra allt kan bli. Och hur bra jag hoppas att saker kommer att förbli.

Jag är glad att jag har en blogg, fast det är sällan jag använder den. Men jag läser massor med bloggar varje dag. Det är väl så att andra har mer att säga än jag just nu.

Om vår omvärld finns det ju en hel del att säga. Sverige ska inte exportera vapen till länder i krig heter det. Och nu är det på förslag att vi inte heller ska exportera till diktaturer. Men vem ska vi exportera till då? Vapensamlare? I demokratier går det åt så mycket färre vapen, det är ingen bra affärsidé tycker jag.

Och kärnkraft, vad är det för skit? Jag vet att vi lever gott på den och att fossila bränslen är Döden för planeten. Men ursäkta mig, jag vill faktiskt inte ha pest eller kolera att välja på. Jag vill ha nåt bättre, because I'm worth it och det är faktiskt 2011. Lite högre krav än så här kan man ställa tycker jag.

Tekniken finns, säger de som vet. Det behöver bara byggas ut, en förnybar energi som inte smutsar ned eller är farlig. Hit med det då! Jag tycker det är makthavarnas skyldighet att fixa det faktiskt.

Folk ryar om en anti-gay-app för iphone. Ja Satan har tydligen också en mobil.

Satte in en hundring till Cancerfonden, för det är en sån dag idag.

Om jag får bestämma så skulle Sverige inte tillverka vapen alls utan mer nyttiga smarta saker som inte dödar. Och svenska politiker skulle se till att vi gick i täten för att bygga ut en smart och ren energikälla och lägger ned kärnkraft eftersom vi trots allt inte är dumma i huvudet.
Forskningen om cancer skulle gå framåt så att allt sånt bara löste sig.
Och alla anti-gay-idioter skulle skaffa sig nåt annat att bry sina pappskallar med.

Ska vi säga så då? Bra.

Utan

Just nu läser jag Utan. En antologi på svenska, utgiven i Finland. Om att inte ha barn.