tisdag, september 09, 2008

En timme av mitt liv som jag aldrig får tillbaka?

Nu är det hösttermin och träningen börjar igen. Jag ska strax gå iväg till det första spinningpasset. Känns onekligen lite trögt. Alltså, det är inte mitt första spinningpass nånsin, så jag vet mycket väl vad som väntar. I fikarummet förut nämndes ord som "nära-döden-upplevelse" när spinning kom på tal. Det gäller att ha rätt mental inställning. Så nu måste jag hitta något att fokusera tankarna på de närmaste 60 miuterna.

Varför gör jag det här nu igen?

För ett glatt och friskt liv fullt med energi på livets solsida. Så var det ja.

Etiketter: , , ,

2 Comments:

Blogger Tingeling said...

Jag ÄLSKAR spinning! Det är så rå och ren fettförbränning, tömma huvudet-träning till pumpande hög musik - perfekt.

Kram av Ting, precis hemkommen från ett härligt, stenhårt spinningpass

9 september 2008 kl. 18:19  
Blogger Tudorienne said...

Jo jag älskar det också. Men det är lite trist att gå ned i en källare. Men jag cyklar inte i stan längre, det känns för farligt. Borde blogga mer om mina känslor för spinning ...

9 september 2008 kl. 20:51  

Skicka en kommentar

<< Home

eXTReMe Tracker