måndag, april 13, 2015

Genusmedvetet föräldraskap [plats för skratt]

I morse fick mitt genusmedvetna föräldraaschle rejält med pisk av barnen.

Sonen, som är 3,5, vaknade upp och började fortfarande yrvaken och mycket rufsig förklara vad han önskar sig. En pansarvagns-transformers. "Som vecklar ut sig så här, titta mamma!" Han kröp ihop på golvet i en liten hög och sträckte ut en fot , sen en arm, medan han förklarade. Han vill ha transformers med pistoler som skjuter fiender och tjuvar till geggamoja ungefär.

Sen ville dottern som är 5 berätta vad hon önskar sig. Barbiedockor. (SKJUT MIG.)
"Jag vill ha tre barbiedockor, nej två, för jag har två händer."

En i varje hand alltså.

Vill inte du också ha en pansarvagn?

Jo det ville hon. "Jag vill ha en pansarvagn där det får plats tusen, nej HUNDRA barbiedockor."

Etiketter: , ,

7 Comments:

Blogger Ke.Li said...

Jag skrattar ihjäl mig. Hur man än vänder sig har man rumpan bak. Hon kan få ärva två Barbiedockor av T, så får vi se om det är något hon vill satsa på... Vi har tyvärr ingen pansarvagn, bara lego robotar.

Man gör sitt bästa oavsett. Livet är varken rött eller blått, svart eller vitt, rosa eller ljusblått. Det är regnbågar och pite sammelsurium.

13 april 2015 15:56  
Blogger Tudorienne said...

Det tar vi tacksamt emot.
Alla slags robotar är också intressant.

13 april 2015 18:43  
Anonymous Anonym said...

Relaxa och låt dem leka med det som intresserar dem. L hade en Disney-prinsessor-crush när hon var 5. Man kan inte styra barnen att bli som man själv vill.

Kram ninne

13 april 2015 22:05  
Anonymous Anonym said...

Varifrån kan barnen ha fått sina idéer? TV är en ny apparat i ert hem så från den kan det ju inte komma./Pa

14 april 2015 10:51  
Blogger Tudorienne said...

Självklart får de leka med vad de vill!
Det är kul att han hittat nåt eget.

14 april 2015 15:34  
Anonymous Anonym said...

Tack för det bästa skratt jag haft på länge! Ack ja! Det är lärorikt och utvecklande att vara förälder./Ma

16 april 2015 17:30  
Blogger Lisa said...

Underbart! Jag har försökt här också och gav mina två äldsta söner mina mest älskade dockor från när jag var liten. Efter ett tag stod jag inte ut att se den brutala misshandel, min barndoms älskade bebisar, blev utsatta för när pojkarna använde dem som slagträn och annat brutalt. Jag fick helt enkelt rädda mina dockor och packa ner dem i källaren igen.

22 april 2015 20:37  

Skicka en kommentar

<< Home

eXTReMe Tracker