Luxury oxygen overdose

För andra gången den här veckan begav jag mig ut i löparspåret. Jag har inte på något sätt förtagit mig, några blygsamma kilometer i maklig takt räcker eftersom det är första gången på mycket länge jag gör detta. Men det är skönt att vara igång. Fick ett galet infall och anmälde mig till ett lite gäng som ska springa Tjejmilen. Ja va fan, varför inte?

Det är fullt med andra motionärer ute. Samtidigt med mig startade två män. En i min ålder, vältränad. En lite äldre med flint och inte så vältränad. De sprang om mig. Jag funderade lite på det här varför män har så mycket mer muskelmassa och bättre syreupptagningsförmåga medan deras ryggar försvann bortom kröken.

Men sen serni! Han med flinten sackade betydligt. Jag såg att han gick och inte sprang ett bra antal steg i och efter en uppförsbacke. På slutet av rundan flåsade jag honom i nacken. Jag låg så nära att jag såg textgen på hans träningströja. "Quicksilver" stod det. Oh the irony.

Med tanke på hur jag har tränat den senaste tiden är jag riktigt nöjd. Flåset är det inget fel på. Och bättre ska det bli!