Måndagskänsla

Gick upp 06.30. Hade packat väskan - och vad viktigare - mentalt ställt mig in på att cykla till jobbet. En tyst liten stund för mig själv på altanen med min mysiga müsli, fruktansvärt tidigt.
Puss, hej då och iväg.

Två farliga rödljuskörningar. En ofarlig. En incident i tvär nedförsbacke med fullt utslag på bromsen, hinner se en tunn oljehinna och känner att däcken nästan tappar greppet. Men det gick bra, blev rätt rädd dock.

På jobbet är det rätt ensamt. Jag känner inte för att vara här, har det framgått?

S kom in till stan på lunchen i alla fall. Ceasarsallad för 102 spänn. Men jag är trött. Sen gick vi och handlade kläder ihop. Ett linne, två toppar (rosa) och två blusar. Jag köper kläder för sällan, därav detta frosseri.

Har gett upp energiletandet på jobbet idag. Det kunde vara så oändligt mycket värre. En kollega har spenderat sina fyra semesterveckor med att undra hur allvarlig hennes livskamrats cancer är. Plus att en vecka gått åt till provtagning. Mina ord för dagen är trött och uttråkad. Vissa andras dag saknar man ord för.