Gräsänka

Ikväll ska S ut på galej och hon tar såklart lillpalten med sig. Han är så fäst vid att ligga i hennes famn och amma. Hon ska ha återträff med sin gmnasieklass. Och jag och dottern (som ska sova vid 19-tiden) är hemma. Vad ska jag göra? Tid för sig själv som dyker upp gör en mest förvirrad, så det här ska planeras.

Hammockperioden är lite överspelad känns det som. Sorgligt. Annars hade jag lagt mig där med godis och min roliga bok som jag läser.

Men om hösten håller i sig framåt kvällen blir det favorit i repris från mitt lite småtrista men mysiga singelliv.

Middag: en avokado i tärningar, kräftstjärtar och sweet chilisås att doppa dem i.

Underhållning: Sex and the city. Såklart!

Gud vad nice det här ska bli!

Livet på facebook - sex till liknande händelser

Så här går tongångarna på facebook:

En liten fråga bara, var kommer barn tre och fyra in?

Tror det finns två vägar att gå - sprit eller skvaller.

Har inte ord för hur mycket jag hatar möss. Vad är poängen liksom?

Grattis! Scheissebra!

Som tur är går det att åtgärda.

Gôtt! Bra jobbat, alltid skönt när det flyter på!

Och i verkliga livet: Ja visst är det skönt när det flyter på. I går kväll, efter en besökskavalkad, med fyra vuxna och tre barn, i vårt alltid renstädade hem, fick lille minstingen spel. Eller jävligt ont i magen. Han skrek och skrek hjärtskärnade i en timme. Sen gick det över. Denna gång fick jag vara den som tröstade och S tittade på. Det är alltid bättre att vara den som får göra. Fy fan vad hemskt det var. Men efter att vi hämtat oss alla tre bestämde vi att vi inte tror att detta är början till kolik. Tiden får utvisa. Mirakulöst nog sov storasyster sig igen om detta.

Igår motade jag också effektivt Jehovas vittnen (som hade korsat tomtgränsen och var på väg in geonomgrinden, objudna) med att sodomiter ska de bara hålla sig undan, här finns inga själar att rädda eller profitera på. Orden föll inte riktigt så, men jag kan säga att vinken gick hem.

Ja och så hade vi anticimex här i måndags. Orkar inte utveckla det, men det är inte bra, så mycket kan jag säga.

Usch!

[svordom] vad jag är boring med den här bloggen! Det händer ju massor. Vi har pridat lite i veckan och det har gått bra, i stort sett. Det rullar på med att vara tvåbarnsfamilj, men man ska inte ta sig vatten över huvudet. En ny, mycket djup respekt för ensamstående tvåbarnsföräldrar (eller enbarnsföräldrar, men den hade jag redan innan) växer fram. Aldrig glömma att ligga fem steg före, aldrig glömma att äta frukost. Två starka tips från mig så här med två veckors erfarenhet.

Men det är nästan så att jag tänkte hitta på nåt i blogg-listväg bara för att det ska hända nåt här. Eller kankse avsluta den jag påbörjade i vintras. Det är bara det att jag inte minns vad sista frågan var. Oh well.