Mina besvärjelser till trots. Jorden har snurrat åt fel jävla håll.
Ett av de glada skratten från min barndom är borta. Vi som är kvar får försöka fylla ut kostymen, men vi känner oss ganska små just nu.
Tror ni som jag, ses vi igen.
Etiketter: döden, livet
4 Comments:
Tråkigt att läsa, jag beklagar. Kram
Samma bild, vad var oddsen?
Kram Stina
Men så tråkigt. Beklagar. Kram
Det hjälpte mig att gråta lite. Tack.
Skicka en kommentar
<< Home