Glad

Vaknade med ett igensvullet öga igår och fick såklart panik och bröt ihop. Det finns inget annat att göra när man gifter sig om två dagar och man behöver utlopp för det stigande spänningen. Jag var less på allt och ville ingenting. Nu är det bra igen. Inte ögat, men jag.

Jag är glad. Nervös och spänd också, men mest är det glädje.

Jag är glad att jag till slut förstod. Att det här fanns för mig. Det här livet, som jag längtat efter länge. Jag kan inte skriva mycket om det, men det är stort. Stor resa, stor förståelse, som krävdes för att ta mig hit. Nu är jag här och en ny resa tar sin början.