OMG!

Om my god! Så skönt det är att vara hemma. Jag har varit borta hemifrån i en vecka, jag med alla mina hål i magen som i stort sett läker bra. Mitt hem stod kvar och mådde bra, alltid lika skönt.

Efter en kort sväng hos brorsan har jag också hälsat på min barndomsvän på hennes gård på landet. Femtio kor, tre ungar, en hund och en ombyggd vind (och några ton potatis). Fantastiskt fint blir det.

Det är ett härligt, blåsigt, lantligt, lugnt men arbetsamt, kladdigt, smutsigt, gnälligt, frustrerande liv det där. Not for me. Say no more. Jag ser att min gamla kompis verkar trivas kanonbra med det och jag är verkligen glad för hennes skull. Och en sjuhelsikes fin övervåning har hon! Visste inte att det fanns såna tapeter.

Men man kan ju inte skaffa barn för de fina tapeternas skull. Eller?

När jag får barn (om jag får barn alltså), då ska jag bli en sån förälder som mina systrar. Och mina barn ska bli så fina som deras barn, det är redan bestämt.