Störa sig och auror

Det här med bloggar. Jag läser några bokmärkta varje dag. Några för att jag gillar dem och undrar vad som händer. Några för att jag är så fascinerad och samtidigt stör jag mig så in i h-e på dem. Fascinderad för att det är i det ena fallet är såååå ytligt och såååå sjävgott, sååå "kolla-mig-jag-är-så-cool-och-lyckad". Total renons på distans. Jag säger som lilla L. "Jätteäckligt!"
För mig gränsar sånt till ren ondska. Kan såklart inte länka dit, även om det vore kul. Sen är det en till, en självcentrerad och rejält bortskämd gymnasieungdom från min hemstad, som inte kan skriva alls. Störande * 2. Sånt ägnar jag alltså mina dagar åt ... Smart?

I helgen var jag på tjejmiddag och då kollade vi varandras auror. Så nu har jag utvecklat ett socialt beteende som inte är helt accepterat, nämligen att stirra på folk på tunnebanan. Jag försöker göra det diskret, jag vill få syn på deras auror. Jag har bestämt mig för att öva upp denna förmåga.