Jomän

Ikväll är jag nöjd och glad av en näst intill osannolik orsak, nämligen att jag sprungit över 8 km. Det är inte varje dag kan jag säga. Och detta på min nya marschfart under 6 min/km, närmare bestämt 5:57 min/km. Detta är jag nöjd med måste jag säga, särskilt med tanke på hur trött jag är förövrigt. Och kallt och mörkt är det också ute. bävar lite för minusgraderna faktiskt, det kommer inte bli lätt att komma ut och springa då.

Nu ska jag bara avsockra på riktigt också så kommer allt bli så bra, så bra.

Det var nåt mer jag skulle blogga om, men det har jag glömt.

Jo, vi ska dränera, eventuellt. Inte lika intressant, jag vet.