Vackert vitt

Om vi säger så här - leran är inte längre ett problem.

Mer på temat väder och strömavbrott kan man läsa hos Cornucopia. Läs den säger jag. För ett par månader sedan hade det inlägget varit ganska nya perspektiv för mig. Och perspektiv är som vi vet bra. Hen länkar också till en personlig betraktelse över strömavbrottet som också den är intressant och tänkvärd.

Jag ska be henom att uppdatera om mer långvariga strömavbrott. Alla tips är välkomna.

Min ettåring verkar inte gilla vinter nåt vidare och ville inte stanna ute och skotta när vi lämnat storasyster på förskolan. Här måste jag förresten lägga in ett tacksam tanke till pulkan som jag drar båda barnen i fram och tillbaka till förskolan. Det är tack och lov bara 300 meter enkel väg. Men med syskonvagnen hade det varit helvetet den senaste veckan och idag hade det varit bortom beskrivning. Med pulka - där båda än så länge får plats - inga problem!

Men när lillebror tar en tupplur då är det lilla mamma som ger sig ut och röjer det värsta och kör upp bilen på tomten innan plogbilen kommer.

Och jag hann bannemej bara sätta punkt för ovanstående mening så hörde jag plogbilen komma borta på gatan. Det här är inte som 2009 inte! Då såg vi inte en plogbil förrän 3 veckor efter det kommit en halvmeter snö.

Eftersom lillebror satt tryggt parkerad framför Molly mus kastade jag mig ut och tokröjde en plats för bilen och skottade fram den och körde upp. Hoppades att plogen skulle komma tillbaka och ta bort massorna som jag i panik skyfflade ut i gatan. Det gjorde den. Och det var en snäll traktorförare som inte lade vallen upp mot vår tomt utan skyfflade åt andra hållet. Så vi har bara en 2 decimetersvall mot oss, underbart.

Det vräker fortfarande ned. Nästa steg för mig blir att skotta upp lite åt katterna så att de kommer sig ut i världen. Kattpanik på detta vill ingen ha.