Nu ska vi prata strömavbrott

Grejen är att jag har börjat läsa en blogg av en person som förefaller vara sjukligt ångestladdad inför civilisationens undergång i form av klimatförändringar. Jag tillhör den naiva/tillbakalutade skara människor som inte tror på att jorden kommer gå under bara för att DN (som ju är en jämrans skittidning) kanske har antytt det.

Tyvärr verkar ingen ha koll. På det här med klimatförändringarna, vad de beror på och vad de kommer att innebära. Om dem tvista de lärde, som de heter. Och inte bara de lärde utan typ alla. Så, jag vet inte jag.

Hur som helst, det finns även andra hot. Till exempel kemikaliehotet, som jag nog nästan tror är värre. Men det var inte det jag skulle skriva om, utan den här katastrofinsiktsdrabbade bloggaren och vad det har gjort med mig. Klimatförändringarna kommer enligt henom att leda till katastrofer som strömavbrott. Hen antyder  långa sådana, medan samhällets krisberedskapsorgan på sina hemsidor antyder strömavbrott på kanske några dygn. Vad gäller?

Det här med att förbereda sig och ligga steget före och hellre överdriva lite i säkerhet än att ångra sig, är väldigt lätta knappar att trycka på hos mig. Sånt går jag igång på. Så nu har jag säkrat upp hemmet så att det ska vara strömavbrotts-säkert i minst några dagar. Vatten är det största kruxet har jag insett. För om jag inte är hemma när det blir strömavbrott kommer jag inte hinna tappa upp något vatten. Och kommunen och tankbilar ingår inte helt i min plan.

Redan när jag bodde i lägenheten funderade jag då och då på att köpa ett stormkök, om utifall att. Det verkade så bra att ha. Igår köpte jag äntligen ett. Värme har vi redan, från kaminen. Och så köpte jag vattendunkar och vattenreningstabletter. Batteri till en batteridriven radio. Jag kan bara konstatera att oro för klimatet i första hand leder till konsumtion.Tror det var minst en femhundring som fladdrade runt igår när jag shoppade.

Är det bara jag som tänker så här? Har alla andra stormkök hemma? Inte bara för att man kanske nån gång tar sig en tur på fjället? Jag är sån att jag helst skulle ha en vedspis också så att allt bara rullade på som vanligt. En egen fungerande pumpbrunn, sjukt mycket mat lagrat och varför inte ett eget litet reservaggregat som mjölkbönderna har? Ja här snackar vi ju livet på landet. Vi har en släkting som faktiskt bor så, där det blir strömavbrott då och då mitt ute i skogen och där det givetvis finns en vedspis av modernt snitt i köket.

Nu ska jag göra en telefonlista på bra-att-ha-nummer. Inte för att jag kommer kunna ringa om strömmen går, för vi har bredbandstelefoni. Men ändå, nån granne kanske har en vanlig telefon?

Suck. När man börjar peta i det, tar det aldrig slut.