Osams

Det finns de som tror att jag och S aldrig är osams. Det stämmer till viss del. För vi är det ganska sällan och ganska kort. Och över töntiga uppenbara grejer.

Vi skulle sätta staket i helgen. Det var kul, i alla fall den biten när det bara var att klubba ned plintarna med järnklubba. Tjoff tjoff tjoff i lerjorden, klart. Sen borra lite och skruva lite så var det klart. Då var det bara att försöka att få allt rakt och rakt blev det.

Men sen nästa bit, på framsidan. Där är det en massa grus och jävelskap i marken. Stora stenar. Usche. Jag hade velat satsa på en jordborr, men det kan man tydligen inte använda på sån mark. Så, vid ett tillfälle blev det en svacka med rätt dålig stämning. Vi blev tvugna att gräva stora gropar till plintarna, i vissa fall kapa dem lite med såg. Och de står rätt ostadigt än så länge. S säger att det kommer sätta sig.

Men, nu är allt uppe och klart. Till och med hasp-j****n sitter där den ska till slut. Mitt första staket.