Dag sju. Varifrån?
Det här är ett sammanfattande inlägg om min bakgrund. Jag är född i Sverige och uppvuxen i en mycket, mycket liten, pretto wannabe-stad som är sig själv väldigt nog. Det var inte tryggare än på nåt annat ställe, men fruktansvärt tråkigt. Jag tror nog att jag var kroniskt uttråkad som barn. Riktigt så illa var det nog inte, men ändå. När man är barn och ung lever man liksom inte sitt eget liv.
Jag är uppvuxen i en kärnfamilj med mamma, pappa och tre yngre syskon. No shit, är jag äldst eller? Någon gång i sena tonår gick min ena syster om mig i vuxenhet och det var jävligt skönt att lämna över till henne. Påtagligt.
Tror säkert att ens placering i syskonskaran definierar en på nåt sätt, men jag har skapat mig själv på senare år och har mot alla förutspåelser gift mig med en annan storasyster (enligt "vetenskapen" borde jag gift mig med en lillebror eller nåt) och det funkar fiiiiiiint.
Tillbaka till ämnet. Jag flyttade och har nu bott lika länge här som där. Det är bra.
Jag kan/vill inte formulera så mycket mer om var jag kommer ifrån. Jag är från blandade känslor, mycket av det är smärtsamt. Eller sorgligt. Eller bara lite trist. Annat också, men alltid väldigt blandat. Det blir aldrig klarare sagt än så. Var jag kommer ifrån kommer nog alltid vara en stor del av vem jag är. Kanske är det en del av charmen.
Jag är uppvuxen i en kärnfamilj med mamma, pappa och tre yngre syskon. No shit, är jag äldst eller? Någon gång i sena tonår gick min ena syster om mig i vuxenhet och det var jävligt skönt att lämna över till henne. Påtagligt.
Tror säkert att ens placering i syskonskaran definierar en på nåt sätt, men jag har skapat mig själv på senare år och har mot alla förutspåelser gift mig med en annan storasyster (enligt "vetenskapen" borde jag gift mig med en lillebror eller nåt) och det funkar fiiiiiiint.
Tillbaka till ämnet. Jag flyttade och har nu bott lika länge här som där. Det är bra.
Jag kan/vill inte formulera så mycket mer om var jag kommer ifrån. Jag är från blandade känslor, mycket av det är smärtsamt. Eller sorgligt. Eller bara lite trist. Annat också, men alltid väldigt blandat. Det blir aldrig klarare sagt än så. Var jag kommer ifrån kommer nog alltid vara en stor del av vem jag är. Kanske är det en del av charmen.
Etiketter: det som inte går att förklara, listskoj
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home