Dag fem. Religion?

Oj vad mycket man kan skriva om detta. Jag tror det kan bli många inlägg. När det gäller religion gäller det att ha perspektiv och inte blanda ihop. Det är tydligen svårt, få där ute lyckas och därför blir det soppa av väldigt mycket.

Men men, det där vet vi ju alla redan. Jag bekänner mig inte till någon religion. Den personliga tron har ingenting med saken att göra för mig.

För att vara lite djup då. Man kopplar ju ofta ihop religion och makt. Och är det inte så att religionernas makt, som till en början var all makt som fanns, har fört världen framåt också på ett lite brutalt sätt? Just nu för den ju världen helt klart bakåt. Men jag tycker mig ändå kunna se det perspektivet. Inte för att det skulle vara någon överslätande ursäkt, bara som ett konstaterande.

Nåväl. Det man kan säga om mig och religion är att jag inte har nån, bara en massa antipatier. Buddhism tycker jag är trams för de är emot homosexuella. Katolicismen verkar vara utsänd av Satan för att straffa mänskligheten. Kristendomen har ju format vår kultur och jag gillar den (kulturen). Baksidorna med dagens kristendom behöver jag ju inte räkna upp. Men nåt som retar mig är att folk pådyvlar mig kristendom för att jag firar jul. As if.

Ursäkta mig, jag skulle firat jul i vilket fall som helst. Eller nåt liknande. Ingen ska komma och påstå att jag och vi i Sverige inte hade pyntat med nån form av ljus, inte fått ledigt från jobbet och inte köpt presenter till varann och framför allt inte tryckt i oss extra mängder socker, fett och alkohol under fest och glam om det inte vore för Jesus. Kom inte och påstå det.