Fin-Söndag

Det har varit en bra dag. Den bestod bland mycket annat av en tupplur på nästan två timmar mitt på dan. Inte fy skam.

Ja vad kul det är med mina små blogg-utbrott. Man känner att man lever upp lite. Jag var egentligen inte klar att sätta punkt där, men det blir så himla mycket ord. Jag är inte ensam om att ha upprörts men de flesta som säger nåt om det dåliga beteendet kommer inte till kritan av vad det handlar om och knappt ens jag. Men det kan i stort sett sammanfattas i: Vem tror han att han är? Och det här att ta sig tolkningsföreträde. Att ett visst perspektiv är legio. Nej, du gubbe lille. Tänk om, tänk rätt.

Och det som irriterar mig mest: att inte ha förstått. Speciellt om man borrat ned sig i "Historia". (Ja jag har lite svårt för detta starkt politiserade fenomen.) Det spelar ingen roll hur mycket man "vet" om hur det var förr, vad som styrde och ställde, vad folk sa och tyckte och vem och vilket årtal om man inte kan inse att allt till syvende og sidst är individer. Som harvat runt och satt spår och att det allra, allra mesta är ganska random. Vilket jag tycker man borde fatta om man ägnat sig åt just "Historia".

Och att individer är oförutsägbara spjutspetsar in i framtiden. Som ger sina barn vilka namn de vill. Och man får stå där med lång näsa om man hade velat stå där och stoltsera med att gissa rätt och förklara varför det blev det ena eller andra. In your face GUBBE.

Jag, jag gissade förstås i stort sett rätt. Ha ha!

För övrigt är det så mycket som är fint. Tycker att jag ligger och maxar i tacksamhet, ständigt.