Mission impossible deluxe
Om syrran lyckades med ett mission impossible för ett par veckor sen, så måste jag nog säga att jag toppade det i veckan.
Jag åkte till farmor och handlade mat, sen lagade jag mat i ett par timmar och hon åt. Resten blev matlådor som hon kan värma och äta eftersom hon inte har så bra möjlighet att laga mat själv just nu.
Detta var alltså min plan. Vad tänkte jag? Jag åkte iväg helt utan verklighetsförankring, men insåg på vägen att jag bara var tvungen att ge upp min plan. Man lagar inte mat till farmor. Man hjälper inte till. Man planerar inte vad som ska göras över huvudtaget. Om man inte sitter på en stol i köket och trycker i sig mat och fika från morgon till kväll när man är hos farmor så får hon ångest.
Men, på nåt konstigt sätt blev min plan verklighet. Jag lagade tre pastarätter som hon sade sig tycka om. Och vi fyllde frysen med minst tio portioner till. Stort, nästan overkligt.
Jag åkte till farmor och handlade mat, sen lagade jag mat i ett par timmar och hon åt. Resten blev matlådor som hon kan värma och äta eftersom hon inte har så bra möjlighet att laga mat själv just nu.
Detta var alltså min plan. Vad tänkte jag? Jag åkte iväg helt utan verklighetsförankring, men insåg på vägen att jag bara var tvungen att ge upp min plan. Man lagar inte mat till farmor. Man hjälper inte till. Man planerar inte vad som ska göras över huvudtaget. Om man inte sitter på en stol i köket och trycker i sig mat och fika från morgon till kväll när man är hos farmor så får hon ångest.
Men, på nåt konstigt sätt blev min plan verklighet. Jag lagade tre pastarätter som hon sade sig tycka om. Och vi fyllde frysen med minst tio portioner till. Stort, nästan overkligt.
Etiketter: det som inte går att förklara, familj, gå och meditera, vemodigt
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home